sommarminnen

21 Aug

Så sitter vi i vardagsrummet på kvällen. Kompisens flört, hans kompis, jag och mina vänner. Vi skrattar och har så sjukt jävla roligt. Hans kompis och jag hamnar vid sidan om och han försöker kyssa mig. Han är gift och jag viker undan. Inte för att jag ska vara hans samvete. Inte för att jag är den som ska stoppa mannen från att vänstra. Det är hans problem och uppgift. Men jag har inte lust. Jag är redan upptagen. Jag är ytterst monogam, tror jag. Den enda jag tänker på är någon annan. Denna otrogna mannen har barn och fru. Jag kollar sen på facebook och hon ser lycklig ut. Va fan. Nu vet vi att facebook sällan visar verkligheten. Det finns nyanser och det finns ett spel bakom. Men ändå. Kom igen. Den trötta kommentaren om att man har ett dåligt äktenskap. Kom åter om du är runt 50 men nu 35 typ.Kvällen lämnade en bitter eftersmak. Tar så illa vid mig av dessa typer. Gud ska veta att jag inte är en ängel själv men jag jobbar på att vara ärlig mot mig och mot andra och målet är väl att leva i kärlek. Hur ska man kunna vara intim om man inte vågar vara ärlig, sårbar och öppen? Och kompisens flört? Tja….Det blev inget. Är mest förvånad över att det finns en kille som är singel i stan, fast han kom tydligen från en annan stad från början och hade hunnit skaffa  barn.

typ så

26 Jun

Svartsjuka

26 Jun

Så knackar svartsjukan på dörren. Eller knackar kanske är fel ord. Stormar in, sparkar in dörren och frågar knappast om lov utan tycker den har all rätt i världen att vara där. Min älskling som har en annan älskling. Jag har aldrig sagt att jag älskar honom och kanske är det dags. För han håller på att glida mig ur händerna. Dock är det tveksamt om det hjälper. Ni kanske minns min desperata åtgärd 2013 då jag skrev ett brev till min dåvarande älskling att jag älskar honom och hörde aldrig ett ljud av honom mer. Historien är dyster men det betyder inte att framtiden blir så. Jag är inte lycklig för stunden. Min älskling gör inget som visar att jag kanske skulle aspirera som älskling. Han blir sur för allt jag gör. jag försöker ju bara förklara. Men han förstår inte så jag försöker igen och igen och han blir ännu surare. Till slut blir jag bara tyst och då är det bra. Ett tag.

Liv

29 Dec

Jo det här som kallas liv är fan inte lätt nu. Jag skrev ju tidigare om den här kärleken som söker bekräftelse och det är en jävla fine line mellan att vara attention whore och bara kräva ngn form av gensvar som man faktiskt borde få för att ens fortsätta träffas. I början saknade han min röst, mig och var helt galen i mig. Han skulle plockat ner månen om jag hade frågat. Nu vet jag inte längre och ja det svalnar men då måste det ju komma något annat. Jag jobbar med mig själv varenda minut och det är inte lätt, det ska gudarna veta. Min fråga jag ställer mig hela tiden är om jag skulle göra såhär mot någon familjemedlem eller mot vänner och ofta är svaret nej. Kärlekens kusin måste vara en djävul som sitter på axeln och kommer med skit på skit på skit och förstör allt fint men jag ska mota Olle i grind som man säger. För funkar det här inte vet jag inte vad jag gör.

det vi kallar kärlek

11 Dec

Alltså först kom förälskelsen. Sen kom kärleken och nu borde det komma något mer. Men jag vet inte vad. Min kärlek börjar däremot söka vänner. Vännerna heter svartsjuka, kontroll, egoism och massa annat skit. Först var jag glad och struntade i vad allt annat betydde. Nu har jag landat. Men det här är inget unikt för nu. Jag måste komma ur det här. Det är fan mitt mål i det hela och jag tänker skriva och skriva tills jag ser hur idiotiskt det är med svartsjuka bland annat. Han säger att jag har konstiga idéer om saker och ting och helvete. Jag är inte en svartsjuk person. Jag är självständig men att vara självständig och att vara två får hela min kropp att explodera av ambivalens.

svira

5 Sep

Jo så ringer han mitt i natten och säger att jag ska komma dit och jag åker dit och blir uppraggad av hans kompis. Känns lagom bekvämt. Och det skämtas om ligga och annat. Jag är mest kräkfärdig på män som är på, som flörtar, som granskar som objektifierar. Trots att själen är rastlös av denna kärlek föredrar jag detta tusen gånger framför att vara ensam och leta och leta och viga livet åt dejtingsidor, tinder och krogen. Att hela tiden vara på väg någonstans. Nu är vi bara. Jag älskar honom.

dummare än tåget

19 Aug

Mamma drar mig åt sidan och säger att nu får jag skärpa mig för det är så jävla övertydligt. Han förstår inget. Försöker täcka upp med lustiga kommentarer om sin familj som gör det hela ännu mer förvirrande. Vi har kemi men han anklagar mig för att stirra på ett sätt som han tydligen inte gör. Han tror att allt går obemärkt förbi. Ingen förstår något. Inte mina vänner, inte hans fru. Han ränner ute hela nätterna och måste vara världens bästa skådespelare. Finns det en oscar för den här rollen? Isåfall skulle han vunnit om och om igen i hans huvud. I alla andras ögon börjar han spåra ur. I mina också.

stött

29 Jul

Jo och så kom vardagen eller rättare sagt ”hon”. Hon som vi anpassar relationen efter. Fast hon vet inte om det. Hon har makten och jag känner mig frustrerad. Varför ge någon makt som ändå inte vet om det eller ja kan använda den i realiteten. Jag undrar om han är dum på riktigt. Dum som inte förstår hur det skär i mitt hjärta att han inte väljer mig. Fast han väljer inte dom heller eftersom han är med mig. Han befinner sig mellan. Jag kräks på mig själv som hänger upp mig på kärlek. Varje del i kroppen stretar emot. Nog finns det en annan mening med livet? Eller? Jag promenerar och ser smärta män svettas i löpspåret. Jag möter medelålderskvinnor som strosar och pratar och det enda jag hör är ”han”. Vem är han? Det är alltid HAN. Som att hela ens existens handlar om hur man ska förhålla sig till han.

samspel

26 Jul

Hur är läget? Jo ni vet när dom säger på flygplanen att man ska sätta på sig sin egen syrgasmask först för att sen hjälpa andra? Det är precis så jag tänker göra. Jag älskar dig men jag älskar mig mer. Det är något med relationer. De kräver en viss förutsägbarhet för att man ska känna sig trygg. Inte 100% men säkert 70%.

relationer dessa relationer

14 Jul

Jag och den struliga. För evigt älskar vi varandra och vår vänskap. Vi talar om saknad. Om att ta varandra för den man är. Om att det är fan att den där eviga kärleken vi trodde på är helt åt helvete nu. Förr trodde vi att kärlek var tills döden skiljer oss åt. Nu har vi blivit härdade och vi vet att det tar slut. Men vi kan ändå inte leva i nuet för vi vill att det ska vara bra sen. Ibland börjar jag fundera på om den här kärleken egentligen är ett utryck för livskris. Den vaggar in oss i att något varar för evigt, kanske därför folk skaffar barn. Allt är så lätt att prata om med den struliga. Eller ja, inte det senaste och den innan det…..Men i allmänhet. Jag är kär och galen och kan inte riktigt hantera det hela om jag ska vara ärlig.